Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
För att en art ska kunna anpassa till förändringar i sin omgivning är det bra med stor variation i arvsmassan mellan olika individer. Ju större variationen är desto större är chansen att det finns en gen som exempelvis gör att en växt står emot torka eller att ett djur klarar av att fortplanta sig trots högre temperatur. Gener som sedan går vidare till efterföljande generationer och gör att arten överlever.
Undersökt förändringar hos 628 arter under 30 år
Med hjälp av data från mer än 80 000 vetenskapliga artiklar om genetiska förändringar i populationer har ett stort internationellt team med forskare från bland annat Stockholms universitet och Naturvårdsverket kunnat undersöka förändringar hos 628 arter över mer än 30 års tid. Resultatet visar att den genetiska mångfalden minskar globalt, särskilt när det gäller fåglar och däggdjur. Men det finns också åtgärder som fungerar:
– I Sverige övervakas exempelvis arter som lax, öring och älg med hjälp av nya DNA-baserade indikatorer som både utvecklats och nu testas av min forskargrupp i samarbete med både Havsmyndigheten och Naturvårdsverket och med forskarkollegor. Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien.
Genetiska överväganden kan stärka ekosystemens motståndskraft
Hela arbetet med metastudien inleddes på Zoologiska institutionens forskningsstation Tovetorp. Linda Laikre var värd för det inledande forskarmötet och hennes forskargrupp deltog därefter i arbetet där även Naturvårdsverket medverkade från Sverige.
– Vår analys visar att det redan finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, säger Catherine Grueber, School of Life and Environmental Sciences, University of Sydney, ledare för studien.
Källa: Stockholms universitet
Foto: Giles Laurent
