Gårdsförsäljning av öl, vin och sprit kan bli verklighet i Sverige 2025, vilket har väckt debatt kring svensk alkoholpolitik. Samtidigt pågår en studie ledd av forskare vid Jönköping International Business School (JIBS), Jönköping University och Umeå universitet, om effekterna av de alkoholregleringar som infördes för över hundra år sedan, och hur de kan påverka policybeslut än idag. Forskningen visar att alkoholregleringar historiskt har bidragit till att minska alkoholförsäljningen.
Regeringen arbetar för närvarande med ett lagförslag som skulle tillåta småskalig och hantverksmässig försäljning av alkohol direkt från producenter på gårdar. Om förslaget går igenom kan gårdsförsäljning av vin och andra alkoholhaltiga drycker bli verklighet redan under första halvan av 2025.
Genom ett Forte-finansierat forskningsprojekt som pågår vid JIBS ska forskningen bidra till att förstå de socialpolitiska och ekonomiska effekter som alkoholregleringarna historiskt har haft.
Forskningsprojektet, vars namn är ”Hur väl fungerar alkoholpolitikiska regleringar? – en studie av 1900-talets första decennier” drivs av Paul Nystedt, professor i nationalekonomi vid JIBS, tillsammans med Lars-Fredrik Andersson och Liselott Eriksson vid Umeå universitet, och studerar vilken effekt alkoholregleringar hade på alkoholförsäljningen under 1900-talets början.
– Utöver det historiska perspektivet bidrar forskningen också till att öka förståelsen för svensk alkohollagstiftning, säger Paul Nystedt.
Studien bygger på att man jämför de städer som införde motboksliknande restriktioner med de städer som inte gjorde det. Försäljningsrestriktioner infördes 1919 och hade som huvudsakligt syfte att minska alkoholkonsumtion, fattigdom och misär.
Källa: Jönköping University (JU)
Foto: kallerna
